Finns det någonstans där man kan bara lägga sig under täcket och låta tiden passera ..
Känns som man bara vill bryta ihop men är alldeles för stolt för att göra de, fan
Vet inte vem jag är sur och förbannad på men antagligen är det mig själv för att jag inte gjort ett skit av de jag kan.
När jag var och hämtade lite saker från gymnasie tiden så fanns mitt desginade tyg där, det var finare än vad jag finns. Tanken slog mig " Är det verkligen jag som har skapat detta?" ...Hur bar jag mig åt?
Tänker ofta så när jag ser det jag gjort...eller det jag gjorde för länge sedan när kreativiteten flödade.
Sur jag blir....
Jag vill så mkt men har inte ork för allt har ändå ett slut....

--------------------

När ska jag börja ta tag i mitt liv?
Skulle ge mig själv en ordentlig örfil om jag kunde, blir förbannad för min lathet och bitterhet som jag egentligen bara har mig själv att skylla på.
Blir så förbannad på att jag måste ha någon bakom mig som står och sparkar mig i arslet för att jag ska komma någonstanns.

Min gamla bildlärare är helt övertygad om att jag kommer bli något (inom konstområdet) och jag  blev smickrad över att hon hade använt mitt typ som visning för andra elever.
Jag träffade en gammal klasskamrat för ett tag sen och då pratade vi om att fixa en utställning igen (hade en i gymnasiet). Då skulle dom flesta från vår klass få ställa ut.
Lät som en bra idé