Min syn på världen
Fråga inte varför jag blir sur för ni accepterar eller bara inte förstår mitt svar eller mig ändå, man bygger och bygger men ingen vill komma med cement så allt man bygger upp kan hålla sig där,
Turen är bara något som är till för jag jävlas med hjärnan och ens själ, skapa falska förhopnningar och drömmar.
Världen är som en stor jävla plan som man tror att man kan lyckas med, jag avundar alla människor som kan leva utan känna som ni ska slitas isär av tusen kedjor. Jag avundar alla människor som vaknar på morgonen utan att grubbla över vad som kommer hända under dagen, ingen oro eller panik.
Jag avundar alla som kan gå med stolta steg och inte se något annat än det man har i sitt mål, jag avundar allt det jag trodde jag själv var. Men nu känns det som om livet har mig som en marijonet docka.
Satt nyss och kollade på en lägenhet som kostar lika mycket som jag själv kommer betala hemma i hyra, fast jag sällan är hemma,äter eller ens visar mig där. Lika nödvändigt som mitt gymkort, man har det och har visat sig i perioder men sen försvinner man. I allafall denna lägenhet fanns långt upp i dalarna, lång men otroligt skön.En ny början utan något förflutet som kommer och biter en i häcken.
Om man ska leva så ska man leva utan något beroende av nått eller någon för folk sagt,gjort eller gör kommer alltid finns där då.
Känns som jag sliter och sliter, vilket jag gör men för vad?? Pengar?? vad spelar det för roll för pengarna försvinner ändå alltid .Om jag vore en misslyckad knarkare, sov hela dagarna, hade ingen utbildning, söp hela tiden och hade sno bilar som hobby, skulle mitt liv vara nån skillnad då?? eller skulle jag vara lika sliten som nu? missförståd? och lika vilsen och maktlös??....
Kanske....
Turen är bara något som är till för jag jävlas med hjärnan och ens själ, skapa falska förhopnningar och drömmar.
Världen är som en stor jävla plan som man tror att man kan lyckas med, jag avundar alla människor som kan leva utan känna som ni ska slitas isär av tusen kedjor. Jag avundar alla människor som vaknar på morgonen utan att grubbla över vad som kommer hända under dagen, ingen oro eller panik.
Jag avundar alla som kan gå med stolta steg och inte se något annat än det man har i sitt mål, jag avundar allt det jag trodde jag själv var. Men nu känns det som om livet har mig som en marijonet docka.
Satt nyss och kollade på en lägenhet som kostar lika mycket som jag själv kommer betala hemma i hyra, fast jag sällan är hemma,äter eller ens visar mig där. Lika nödvändigt som mitt gymkort, man har det och har visat sig i perioder men sen försvinner man. I allafall denna lägenhet fanns långt upp i dalarna, lång men otroligt skön.En ny början utan något förflutet som kommer och biter en i häcken.
Om man ska leva så ska man leva utan något beroende av nått eller någon för folk sagt,gjort eller gör kommer alltid finns där då.
Känns som jag sliter och sliter, vilket jag gör men för vad?? Pengar?? vad spelar det för roll för pengarna försvinner ändå alltid .Om jag vore en misslyckad knarkare, sov hela dagarna, hade ingen utbildning, söp hela tiden och hade sno bilar som hobby, skulle mitt liv vara nån skillnad då?? eller skulle jag vara lika sliten som nu? missförståd? och lika vilsen och maktlös??....
Kanske....
Kommentarer
Postat av: Mam
Det är trist att jobbet tar så mycket och ger så lite..
Det är tyvärr så det ser ut och därför många längtar tillbaka till skoltiden.Du ska inte vara sur på någon annan än våra politiker som möjlig gör allt detta.
Kram Mor
Postat av: Mam
Det är trist att jobbet tar så mycket och ger så lite..
Det är tyvärr så det ser ut och därför många längtar tillbaka till skoltiden.Du ska inte vara sur på någon annan än våra politiker som möjlig gör allt detta.
Kram Mor
Postat av: Moster
Jag kanske kan trösta dig med att jag pratat med PO om bil eller bidrag till bil... men det tråkiga är att du får vänta lite, vi har inte fett i kassan här heller, eftersom jag inte får sjukpeng förrän det är klart på F-kassa.
Tänkte bara tala om att han vet vad han lovat !
Kram Moster
Trackback
